Kruk-växter av tveksamt ursprung
Växterna var prunkande och ståtliga vid hemkomsten och prydde väl sin plats i vardags-rummet. Efter någon vecka visade det sig dock att den ena pelargonen var infekterad av något slags bagg och innan vi hunnit göra oss av med den hade den smittat ned fyra andra kruk-växter, som vi därför också fick slänga. Jag blev förstås fly förbenad över detta och följde med Gun tillbaka till blomster-affären, där jag efter att ha gett dem en ordentlig ut-skällning blev erbjuden att få ersättning i form av nya kruk-växter! Pyttsan! Inte ville vi ha mer bagg i hemmet! Efter ytterligar en stunds dividerande fick vi kontant ersättning á femhundra kr. Dessa pengar har vi använt till inköp av kruk-växter annorstädes.
Sådant här hände aldrig förr i tiden. Jag tror att det är alla dessa importerade växter som sprider olika åkommor. Det är därför viktigt att man kontrollerar att kruk-växterna är svensk-odlade. Även om de importerade växterna är en aning billigare, kan de medföra höga kostnader i slut-ändan!
/Sven-Ove
Det var bra, Sven-Ove, att du tog upp de här kriminella blomsterhandlarna här på internätet så att hela världen kan se hur de förgiftar våra hem.
Hemma hos oss köper vi aldrig några blommor numera efter dessa skräckrapporter, de enda blommorna vi har är sådana som hustrun har odlat med skott från tidigare blommor. De är så att säga skottsäkra! Ja, var får man all ifrån...
Men visst har dessa blomsterhandlares blommor spridit både pest och kolera. Jag hörde just om en som hade fått malariaflugor i sin svärmorstunga som hade spritts från en julhyacint! Och min dotterdotter som läser mycket, berättade om någon som hade sett en lien mask i sin amaryllis som sedan växte till en åtta meter lång orm! Jag tycker i och för sig att den historien låter påhittad men hon sade på allvar att hon hade läst det i en klasskamrats tidning och sett bild och allt. Och nog för att tidningarna ljuger men inte så grovt väl? Jag tror att hon sade att det var någon populärvetenskaplig tidning som speglar omvärlden, något med en dum värld hette den.
Jag tycker att det är bra med ungdomar som min dotterdotter som tar reda på vad som händer i världen.
Ja, efter denna episod har även min Gun lovat att endast framodla egna kruk-växter av skott och rötter. (Jag har också hört skräck-historien med en mask som utvecklades till en orm, även om jag tror att den "bara" blev två meter lång. Tror jag läste det i National Geographic. Horribelt!)
/Sven-Ove
Sven-Ove.
Först vill jag hålla med om hustru Gun's förtjänster som hem-inredare. Det är ju både en och två gånger jag varit på hem-besök i egna-hems-villan, eller Per-Albin-huset, som kanske är ett mer passande begrepp. Fantastiskt sinne för färg och form. Rekordeligt fruntimmer! Jag ser fram emot en inbjudan till nuvarande bostad, bor ni i allmänn-nyttans ghetto eller har ni köpt en liten del av en större hus-kropp att ha som er egen?
Till saken, min salig hustru upptäckte redan på femtio-talet plast-blommornas förtjänster. Du förstår: Inget vattnande, inga bagg, modrat prissättning, ständigt i blom. Numera finns dessa även i någon sorts siden-material från utlandet som är mycket natur-troget. Kombinerar man dessa med tim-o-tej-, blomsterängs- eller varför inte rosparfym kan inte ens en expert skilja äkta vara från de andra.
Lycka till
/L-E G
Bäste Ludvig!
Jag minns allt Din hustru Valborgs för-kärlek för blomster i plastic. Redan då jag och Bertil för första gången blev hembjudna till er på saft och kakor, mid-sommar 1951, predikade Valborg plastic-materialets fördelar. Detta var ju mycket klar-synt då detta sytnet-material snart skulle visa sig användas i långt större ut-sträckning än någon av oss kunnat drömma om denna soliga mid-sommar. Själv har jag försökt påverka min hustru, Gun, att anförskaffa dylika blomster-arrangemang, p.g.a. alla de nämnda för-delarna, men hon är en hård-hjärtad motståndare, och menar sig kunna avslöja en plastic-blomma på flera meters håll. Till yttermera visso har jag vid högtidliga till-fällen, då och då under årens lopp, givit henne plastic-blomster, vilket resulterat i att vi i alla fall har ett par stycken stående framme!
/Sven-Ove
Hör du Bertil, flickera de dansade igår igen.
Efter att ha läst vad ni skrivit om mitt förflutna här, så jag nu ett kort mindre i min börs.
Usch o tvi för fruntimmer med luva på sned.
/Gunnar
Tur att inte blad-lössen är så stora... Det beror på att de stannat i växten!
Ja... Signhild minns vi ju också. Många är de gånger vi undrat vart klassens andra clown (utr. f. pajas) blivit av. Jag minns med blandade känslor nid-bilderna i krita på griffel-tavla, häft-stiften på stolen, punkteringarna, snar-skankarna, saltskotten från hagel-bössan, bränderna och de andra pojk-strecken Signhild aldrig riktigt ville växa ifrån. Välkommen tillbaka.
