Schlager-elände 2

Så har det åter-igen varit deltävling i Schlager-festivalen, denna gång i Malmö. Den enda låt som jag tyckte hade någon melodi var Susanne Alfvengrens "Du är älskad där du går". Som vanligt är det dock synd att hon tillåts sjunga på sin dialekt, vilket gör att texten blir svår att följa. Likadant var det ju med "Ögon man aldrig glömmer", en fin och stämnings-full melodi, vackert och rent sjungen, men på dialekt! Jag är över-tygad att hon skulle slå bättre om hon sjöng på riks-svenska. (På det hela taget får det dock betraktas som positivt att över huvud taget NÅGON sjunger på sitt moders-mål.)

Det övriga start-fältet ger jag inte mycket för, men det är väl sådant som kallas modernt nu-förtiden. Värst var Esta Noche; två finniga ungdomar som prat-sjöng, flankerade av en syd-amerikan som åmade sig å det värsta, samt några små-töser som "dansade" utmanande. Även gruppen som kallar sig "Star-pilots" och på allvar försökte tuta i journalisterna att de varit strids-piloter i amerikanska armén, stod för ett lågvatten-märke. Dessa kamouflage-klädda ung-domar skulle ALDRIG ha klarat rekryten! Så som de dansade och åmade sig hade det blivit fri-sedel redan vid mönstringen. Sådana böjelser skulle aldrig passera Försvars-maktens slipade psykologer!



//S-O

Konungsligt bröllop

Det är glädjande att höra att kron-prinsessan äntligen skall göra till en ärbar kvinna. Vi är många som oroat oss för det o-lämpliga i att en av Sveriges främsta kvinnor lever i synd! Själv är jag inte så intresserad av det ceremoniella, men min hustru, Gun, blev verkligen själa-glad när hon fick höra nyheten och jag är säker på att många med henne kommer glädjas åt och med spänning följa processen fram till bröllopet.

Det gick heller inte att ta miste på den glädje och lättnad som kunga-paret upp-visade då de offentlig-gjorde beslutet. Det är historiska ving-slag som slår och man minns som igår när Carl-Gustaf och Silvia offentlig-gjorde sin eklatering!

Till yttermera visso måste man i-frågasätta det lämpliga i att kunga-barnen själv får välja partner lite hur-som-helst! Silvia kommer ju från en adlig och förmögen släkt, men den där Westling verkar ju vara en ny-rik uppkomling med minst sagt grumlig stam-tavla! Kan man ana en bakom-liggande konflikt mellan konungen och Victoria, där konungen fått ge vika för sin dotters starka vilja? Är det därför det tagit flera år innan förlovningen kommit till stånd?



//S-O


"Konst" 2

Åter-igen har en "konst-studerande" ställt till skandal genom att spraya sönder en tunnelbane-vagn, filmat det hela och sedan kallat det för konst! Skolans ledning står hand-fallen och vill tona ner debatten istället för att relegera eleven. Kanske är de bara rädda att behöva betala de hundratusen-tals kronor vandalismen kostat?!

Kultur-minister Lena Adelsohn-Liljeroth skräder dock inte orden utan förklarar handlingen konstnärligt för-kastlig - och vem borde veta bättre än hon? Det är ju hon som i slut-änden bestämmer över och har ansvar för institutionen.

Vad som förvånar mig är dock att hon inte tänker vidta några repressalier. Är hon månne rädd att tappa röster från den s.k. "kultur-eliten"? Nej, det enda rätta vore att avskeda hela ledningen och större delen av lärarna vid instutitionen och sedan an-ställa riktiga målare som lärare. Ledningen skulle exempelvis kunna ut-göras av fri-ställda befäl, såhär i nedrustnings-tider, som ju är vana att leda med fast hand och inte räds att tillrätta-visa obstinata ungdomar!



//S-O

Ny mus-sort

Följande notis återfann jag på Svenska Dagbladets hemsida. Den är orda-grant av-skriven och publicerad i sin helhet här nedan:

Ny mus-sort hittad i Ödeshög
Östergötland 12 feb 21:46

"Det första fyndet i Sverige av brandmus, upptäcktes nyligen på Flensted potatisindustri utanför Ödeshög i Östergötland, skriver Corren. Musen har troligen kommit med en potatistransport från Danmark.

Att nya däggdjur tar sig in i Sverige är sällsynt. En anställd fångade musen som han tyckte såg annorlunda ut, och på torsdagen bekräftade experter från Naturhistoriska riksmuseet att det verkligen är en brandmus."

Möss, som vi all vet, sprider skabb, pest och snusk omkring sig. Det är skrämmande att man på detta sätt importerar o-hyra till vårt land. (Man kan också i högsta grad ifråga-sätta hygienen på landets livsmedels-industrier. Själv köper jag bara potatis från lokala handlare!)

Ett än problem är förstås frågon om var kontrollen över vad som passerar gränsen till Sverige finns. Tullen är ju i princip ned-lagd sedan vi gick med i EU; skade-djur, knark och kriminella element verkar florera fritt över gränserna. Det är en o-täck utveckling som ställer stora krav på våra svenska myndigheter, såväl jordbruksverk som polis och det sociala. Det är hög tid att våra politiker vaknar och tar tag i problemet.

Det enklaste vore förstås att ge Tull-verket fria tyglar att bygga upp sin verksamhet igen och införa rigida kontroller redan vid gränsen. Tör-hända stöter detta på problem p.g.a. EU, och då det verkar ut-siktslöst att förvänta sig ett ut-träde ur denna union inom det närmsta, måste förstås åt-gärder i första hand beröra de tidigare nämnda myndigheterna.

//S-O



Apodermus agrarius - Brandmus. Nyligen importerad o-hyra i den svenska faunan.
Apodermus agrarius - Brandmus
Nyligen importerad o-hyra från
vårt södra grann-land


Åter Åsa-Nisse

Nu skall Åsa-Nisse åter-uppstå på vita duken. Det är inte utan viss skepsis jag läser denna notis i den lokala tidningen.  Nisse själv skall tydligen spelas av Kjell Bergkvist, som ju vanligtvis före-kommer i s.k. deckare. Jag är tveksam till hans förmåga att axla John Elfströms mantel. Jag skall inte döma ut projektet innan hela roll-listan är klar, dock har jag svårt att se några nu aktiva skåde-spelare som med äran i behåll kan axla rollerna som Klabbarpar'n, Sjökvisten, Eulalia och Kristin!


Även denna gång kan jag bjuda på ett film-klipp! Det är från "Åsa-Nisse på hal is" (1954 - i vilken Brita Öhberg, som sede-mera skulle överta rollen som Eulalia från Helga Brofeldt, lanserades för första gången.)
I just detta klipp ser vi den unge Christer Falkenström, som ju var en stor stjärna i folk-parkerna under 50-talet, sjunga och spela på sin älskade cittra.




Schlager-elände

I lördags var det åter dags för den svenska ut-tagningen inför Eurovisions-schlagerfestivalen. Jag hade egentligen inte tänkt bese eländet, men min hustru, Gun, proppsade idogt på att få titta, och eftersom inga sevärda program visades på andra kanaler, gav jag med mig.

Det är rent horribelt hur denna musik-tävling utvecklats från lätt-sam men hög-kvalitiativ underhållning till rena väckelse-mötet för falsk-sjungare och män klädda i rosa. (Jag skall inte förlora mig i kläd-stilen hos de deltagande artisterna, ty då skulle väl denna bloggning bli allt-för lång, men kan sammanfattata den med orden: djupt o-smaklig!)

Även om kvaliteten förstås varit varierande under åren, måste man ändå till-stå att det under femtio och sextiotalen fanns med en hel del guld-korn, som sedemera kommit att  till-höra det svenska sångarvet (jag tänker exempelvis på Babs  "Lilla Stjärna" - se nedan -, Siws  "Augustin" och vår främsta sångerska någonsins, Monica Z, bidrag "En gång i Stockholm").

När man hör årets bidrag blir man dock förskräckt! Vem kommer att om ett halvsekel nynna med i lill-gossen Jonathan Fagerlunds pubertala falsk-sång, af Ugglas märkliga gutturala grymtanden eller Söderqvists (som såg ut att vara klädd för säng-kammaren) djuriska ylanden? Svaret torde vara uppen-bart: INGEN!




Min dotter-dotter, Nathalie, har hjälpt mig med denna sekvens från Eurovisions-schlagerfestivalen 1958. Man trycker på triangeln och kan då höra Babs sjunga vår kanske starkaste tävlings-bidrag någonsin, "Lilla stjärna".  Notera även det efter-följande musikaliska inter-mezzot, framfört av levande orkester med riktiga instrument! Håll till godo!


//S-O

RSS 2.0