Hyfs i gemensamhetsutrymmena
2008-10-10
Hustrun Gun och jag är som sagt nyblivna lägenhetsinnehavare. Livet i borätt har sina klara fördelar och flera av grannarna är mycket sympatiska och hjälpsamma. Och vist är det skönt att slippa snö-skottning, olje-lukt och dylikt som gör villaägarens vardag till en ren och skär pina. Nej, centralvärme och skottad sandad trapp är numer vår melodi!
Dock finns ett och annat som smolkar glädjebägaren och som får en att längta tillbaka till egna-hemstiden. Framför allt tänker jag på situationen i tvätt-stugan! Enligt ordning-reglerna är det är ju upp till oss i huset att sköta om detta utrymme och lämna det i samma skick i vilket vi fann det, men alla verkar inte ha läst denna skrift!
När vi flyttade till lägenheten investerade vi i ny tvättmaskin och torktumlare, men mattor och liknande måste vi tvätta i den gemnesamma tvätt-stugan. Dessutom måste manglingen ske där nere. Min hustru står för tvättandet hemma, men när det blir dags att ta ner till tvätt-stugan följer jag med ner eftersom Gun är lite orolig och mörk-rädd. Senast i eftermiddags var vi nere och skulle tvätta hall-mattan. När vi kom in låg det redan tvätt i maskinen. Dessutom låg det en större hög smutsiga underkläder över mangeln. Det är inte lite fräckt att ta någon annans tvätt-tid! Att dessutom besudla de gemensamma maskinerna med smutsig tvätt är att gå över gränsen! Gud vet vilka bakterier som nu finns i manglings-duken. Detta är ett ICKE ACCEPTABELT BETEENDE! Jag sa till Gun att jag minsann skulle vänta tills ill-dådaren behagade dyka upp och ta hand om sin smutsuga byk och läsa lusen av denne, men Gun övertalade mig att följa med upp för att lugna ned mig. Jag följde hennes råd, men tog först med mig ett par av de byst-hållare som låg kastade över mangeln och gick senare ner och satte upp en lapp, på vilken jag skrev var vederbörande kan återfå desamma. Än har jag inte hört något, men om hon(?) dyker upp här ska jag säga henne ett par sanningens ord.
Hustrun Gun och jag är som sagt nyblivna lägenhetsinnehavare. Livet i borätt har sina klara fördelar och flera av grannarna är mycket sympatiska och hjälpsamma. Och vist är det skönt att slippa snö-skottning, olje-lukt och dylikt som gör villaägarens vardag till en ren och skär pina. Nej, centralvärme och skottad sandad trapp är numer vår melodi!
Dock finns ett och annat som smolkar glädjebägaren och som får en att längta tillbaka till egna-hemstiden. Framför allt tänker jag på situationen i tvätt-stugan! Enligt ordning-reglerna är det är ju upp till oss i huset att sköta om detta utrymme och lämna det i samma skick i vilket vi fann det, men alla verkar inte ha läst denna skrift!
När vi flyttade till lägenheten investerade vi i ny tvättmaskin och torktumlare, men mattor och liknande måste vi tvätta i den gemnesamma tvätt-stugan. Dessutom måste manglingen ske där nere. Min hustru står för tvättandet hemma, men när det blir dags att ta ner till tvätt-stugan följer jag med ner eftersom Gun är lite orolig och mörk-rädd. Senast i eftermiddags var vi nere och skulle tvätta hall-mattan. När vi kom in låg det redan tvätt i maskinen. Dessutom låg det en större hög smutsiga underkläder över mangeln. Det är inte lite fräckt att ta någon annans tvätt-tid! Att dessutom besudla de gemensamma maskinerna med smutsig tvätt är att gå över gränsen! Gud vet vilka bakterier som nu finns i manglings-duken. Detta är ett ICKE ACCEPTABELT BETEENDE! Jag sa till Gun att jag minsann skulle vänta tills ill-dådaren behagade dyka upp och ta hand om sin smutsuga byk och läsa lusen av denne, men Gun övertalade mig att följa med upp för att lugna ned mig. Jag följde hennes råd, men tog först med mig ett par av de byst-hållare som låg kastade över mangeln och gick senare ner och satte upp en lapp, på vilken jag skrev var vederbörande kan återfå desamma. Än har jag inte hört något, men om hon(?) dyker upp här ska jag säga henne ett par sanningens ord.
Kommentarer
Trackback
