Konfirmation
Jag såg med spänning fram emot hur Kevin skulle klara förhöret. Gossen har förvisso läs-huvud, framför-allt är han begåvad i matematik (med geografien är det värre, men det kan knappast läggas honom själv till last, snarare ett skol-system i förfall). Icke desto mindre vill man ju inte att han drar skam och van-ära över sin familj genom att inte vara ordentligt på-läst!
Ceremonin började med sed-vanligt intåg i kyrkan. Redan då började jag ana ugglor i mossen, då flera av konfirmanderna fnittrade och gick slarvigt. Efter några in-ledande ord av prästen (som jag inte nämner vid namn!), psalm-sång samt predikan riktad till konfirmanderna, startade själva ceremonin, som visade sig vara en teater-föreställning i vilken man visade några valda delar ur Jesus liv. Döm om min snopen-het när det hela var över och INTE EN ENDA FRÅGA STÄLLTS. Sedan fram-förde ungdomarna någon populär-melodi på engelska. Därefter var det tydligen färdigt för natt-vard...
Då det efteråt var det mot-tagning hemma hos Staffan tog jag Kevin åt sidan för att höra vad han egentligen LÄRT sig under konfirmations-tiden. Tio Guds bud klarade han förvisso (fattas bara annat), men varken Johannes 3:16 eller första verserna i "Trygga Räkan" hade behandlats av ansvarig konfirmations-präst. Mer fick jag inte ur honom innan det var dags att öppna alla presenter.
Det är bedrövligt att den förslappning som råder i skolan nu även nått stats-kyrkans domäner! De flesta ungdomar verkar mer intresserade av att få presenter än av att på allvar bli upptagna i församlingen. Jag vill inte stöta mig med kyrkan genom detta in-lägg, bara förslå att man in-rättar någon slags nationell standard för vilka kunskaper man skall ha in-hämtat för att bli godkänd.
Annat var det på min tid! Vi bävade av största respekt inför kyrkoherde Cerevinius, både på grund av hans enorma bibel-kunskaper samt hans enorma kropps-hydda. Vi läste flitigt och kunde såväl lilla katekesen som ett trettiotal psalmer som ett rinnande vatten. Men Cerevinius var en god och hand-fast lärare och vi klarade alla så-småningom examen! (Utom Bertil Svensson, som under lektionerna läste Clas Ohlsons postorder-katalog, vilken han smugglat in i sin bibel. Hans far, häst-handlaren, var inte nådig mot honom när han följd-aktligen inte kunde svara på Cerevinius frågor. Han tvangs gå om undevisningen tre gånger innan han slutligen blev god-känd.)
Jadu... Ständigt denne Bertil. Så här i bakefter-hand kan man nästan draga något litet å mun-delarna åt hanses fasoner. Men då böra en ihåg-komma att vi i hela års-kullen endast hade en (1) något van-artig gosse, och att denne ända menade väl, i någon mening, och hade glimtar i ögon-vråarne. Nu verkar det bara vara stoj och flams, och inga-lunda några riktiga, roliga hyss och upp-tåg. Jag tror att en öfver-gång till katolicism istället för den mjäkiga protestantismen (som jag ju vet att du bekänner dig till, Sven-Ove) skulle göra under-verk. Flammande svavel och en straffande Gud kan skrämma vett i vilken snor-parvel som häldst. Själv är jag ju Papist, men det får vi af-handla på annan plats. Över en cigarr och ett glas Grådask kanske?
Nej, skrev du Bertil Svensson? Den gossen var det väl ingen fara med? Du måste tänka å Karlsson.
Jag beklagar mitt misstag. Gun och jag hade precis tittat igenom några gamla av-snitt av "Mitt hem och min trädgård" på VHS; detta mycket trevliga och informativa odlings-program som tyvärr ligger på is för närvarande. Den mycket trevlige och sympatiske Bertil Svensson är ju som bekant programledare och därav måste jag ha blandat ihop namnen!
Gott att du är skarp-synt Ludvig!
//S-O
Ja nog ljuger du lika bra som hästen din travar, och den kusen som du hade på 40-talet var inget vidare på trav...
Clas Ohlsson! Inte fanns väl detta företag på den tiden som vi konfirmerades inte, än mindre deras kataloger. Men Åhlen och Holm var det annat med, de hade kataloger! Och vad man tittade på i de katalogerna, ja det ska vi nog låta bli att skriva om på ett sedligt forum... Dock borde brottet vara preskibrerat vid det här laget.
Bra Sven-Ove att du tar upp detta. Den slarviga gången äro ett phenomen jag havfer retat mig övfer länge nu. Viktiga verb som flanera, spatsera, marschera verkar försvinna från vokabuläret allt mer.
Försöker bifoga en liten film om vad träning kan göra för den goda hållningen. Varning för viss nakenhet.
http://www.youtube.com/watch?v=NRnKI-Be28c&feature=related
//I-O
Hopp-san, Odd-Ivan, du får ihåg-komma att detta är ett forum för hela familien. Men jag kan inte neka till att det var en smula kittlande att se rörliga bilder å min ungdomskärlek, Dunder-Märta. För nog är det henne man åser, före mitt eget fram-trädande?
Odd-Ivan: Ja, där var det väl-tränade ungdomar med en hållning som heter duga! Det var roligt att se och minde mig om tiden i Tjällmo gymnastik-sällskap, där vi ynglingar tränades av den gode Harald "Böjen" Severin. Jag antar att du känner till honom. Han var ju bekant med, och har jag hört, fungerade som en före-bild för, Arne Tammer.
Nog känner jag till Böjen. Han uppvaktade min numera hädangågne syster Gotte-Maj, under en tid. Jag minns särskilt att han alltid skulle visa sin styrka och brotta ner mig när vi möttes, sen höll han ner en mot marken och så var man tvungen att tre gånger säga: jag är en sill-mjölke. Först då släppte han greppet och lät en komma loss. Sen skrattade han rufsade om kalufsen och bjöd på candysocker och förklarade fördelarna med hastiga knäböj och fotriktiga gymnastikskor i nylon och rågummi. Vad gör han idag, lever han?
Ja han är allt en gamäng, den gode Böjen! Om än till åren kommen och tämligen skröplig bor han för närvarande på ett seviceboende här i staden! Jag brukar besöka honom vid högtider, olympiader och dylikt. Det händer fortfarande att han håller i tränings-passen för de inne-boende, och han är helt klart vigast av de gamle!
Hans tal är dock tämligen grötigt, men nu fick jag alltså en förklaring till den "Gotte-Maja" som han brukar tala om när han är någor-lunda redig och med.
Bertil: Jag betvivlar inte att du minns vad det var för "blaskor" du läste under konfirmationen, men Clas Ohlson har haft post-orderförsäljning ända sedan 1918! Därmed basta!
//S-O
Jag vilja här åminna eder om Hr. Bertil Uggla, radio-gymnasten, även han in-spirerades ju af "Böjen" Severin.
Äfven frun-timren må bra af en smula gymnastik, få saker kan så-som en slapp och slö quinna för-störa ett äkten-skap och tråka ut en karl. Min unga hustru in-såg tidigt detta och startade husmoders-gymnastik i den Kungliga Hufvud-staden alla-redan 1943. Tyvärr i Konsum's regi, men hon var ju politiskt förvirrad i perioder, den arma quinnan. Se ett "klipp" jag sparat i alla år.
http://www.youtube.com/watch?v=0zHcvxFgvqI
Ja, det var allt stora strider mellan koopera och de privata. Min far Rutger drev ju som bekant handels-boden i Tjällmo till-sammans med sin bror Adolf. När koopera kom till byn fick de verkligen veta vilka som var deras vänner och inte! Du skall veta Ludvig, att far alltid talade väl om dig för dina regel-bundna in-köp i boden!
//S-O
Jo, det var en annan tid. Min far var tvungen att prata med prästen som hade bedömt mig som olämplig (hopplös) att konfirmera. Anledningen var att jag hade haft mage att vara källkritisk och eftersom vi inte kunde spåra bibeln längre tillbaka än till 800-talet så ställde jag mig tveksam till dess autenticitet. Att sedan flera revisioner drabbat boken från särintressen med politiskt färgade prioriteringar gjorde ju inte saken bättre. Vidare krävde jag ett förtydligande kring prästens ståndpunkt till jordens belägenhet i vintergatan. Prästen var inte road alls. Min godhjärtade far klarade dock ut allt och jag intog kort därpå nattvarden som en välanpassad samhällsmedborgare.
Det låter som du var tämligen obstinat, Kristofer, men det glädjer mig att din far tog sitt ansvar och fick dig konfirmerad!
