Åter Åsa-Nisse
Nu skall Åsa-Nisse åter-uppstå på vita duken. Det är inte utan viss skepsis jag läser denna notis i den lokala tidningen. Nisse själv skall tydligen spelas av Kjell Bergkvist, som ju vanligtvis före-kommer i s.k. deckare. Jag är tveksam till hans förmåga att axla John Elfströms mantel. Jag skall inte döma ut projektet innan hela roll-listan är klar, dock har jag svårt att se några nu aktiva skåde-spelare som med äran i behåll kan axla rollerna som Klabbarpar'n, Sjökvisten, Eulalia och Kristin!
Även denna gång kan jag bjuda på ett film-klipp! Det är från "Åsa-Nisse på hal is" (1954 - i vilken Brita Öhberg, som sede-mera skulle överta rollen som Eulalia från Helga Brofeldt, lanserades för första gången.)
I just detta klipp ser vi den unge Christer Falkenström, som ju var en stor stjärna i folk-parkerna under 50-talet, sjunga och spela på sin älskade cittra.
Schlager-elände
I lördags var det åter dags för den svenska ut-tagningen inför Eurovisions-schlagerfestivalen. Jag hade egentligen inte tänkt bese eländet, men min hustru, Gun, proppsade idogt på att få titta, och eftersom inga sevärda program visades på andra kanaler, gav jag med mig.
Det är rent horribelt hur denna musik-tävling utvecklats från lätt-sam men hög-kvalitiativ underhållning till rena väckelse-mötet för falsk-sjungare och män klädda i rosa. (Jag skall inte förlora mig i kläd-stilen hos de deltagande artisterna, ty då skulle väl denna bloggning bli allt-för lång, men kan sammanfattata den med orden: djupt o-smaklig!)
Även om kvaliteten förstås varit varierande under åren, måste man ändå till-stå att det under femtio och sextiotalen fanns med en hel del guld-korn, som sedemera kommit att till-höra det svenska sångarvet (jag tänker exempelvis på Babs "Lilla Stjärna" - se nedan -, Siws "Augustin" och vår främsta sångerska någonsins, Monica Z, bidrag "En gång i Stockholm").
När man hör årets bidrag blir man dock förskräckt! Vem kommer att om ett halvsekel nynna med i lill-gossen Jonathan Fagerlunds pubertala falsk-sång, af Ugglas märkliga gutturala grymtanden eller Söderqvists (som såg ut att vara klädd för säng-kammaren) djuriska ylanden? Svaret torde vara uppen-bart: INGEN!
Min dotter-dotter, Nathalie, har hjälpt mig med denna sekvens från Eurovisions-schlagerfestivalen 1958. Man trycker på triangeln och kan då höra Babs sjunga vår kanske starkaste tävlings-bidrag någonsin, "Lilla stjärna". Notera även det efter-följande musikaliska inter-mezzot, framfört av levande orkester med riktiga instrument! Håll till godo!
//S-O
Det är rent horribelt hur denna musik-tävling utvecklats från lätt-sam men hög-kvalitiativ underhållning till rena väckelse-mötet för falsk-sjungare och män klädda i rosa. (Jag skall inte förlora mig i kläd-stilen hos de deltagande artisterna, ty då skulle väl denna bloggning bli allt-för lång, men kan sammanfattata den med orden: djupt o-smaklig!)
Även om kvaliteten förstås varit varierande under åren, måste man ändå till-stå att det under femtio och sextiotalen fanns med en hel del guld-korn, som sedemera kommit att till-höra det svenska sångarvet (jag tänker exempelvis på Babs "Lilla Stjärna" - se nedan -, Siws "Augustin" och vår främsta sångerska någonsins, Monica Z, bidrag "En gång i Stockholm").
När man hör årets bidrag blir man dock förskräckt! Vem kommer att om ett halvsekel nynna med i lill-gossen Jonathan Fagerlunds pubertala falsk-sång, af Ugglas märkliga gutturala grymtanden eller Söderqvists (som såg ut att vara klädd för säng-kammaren) djuriska ylanden? Svaret torde vara uppen-bart: INGEN!
Min dotter-dotter, Nathalie, har hjälpt mig med denna sekvens från Eurovisions-schlagerfestivalen 1958. Man trycker på triangeln och kan då höra Babs sjunga vår kanske starkaste tävlings-bidrag någonsin, "Lilla stjärna". Notera även det efter-följande musikaliska inter-mezzot, framfört av levande orkester med riktiga instrument! Håll till godo!
//S-O
"Konst"
En flick-snärta som läser till konst-när har låtsats vilja ta livet av sig, blivit transporterad till psyket, fast-spänd, drogad och om-händertagen. Enligt henne själv är detta en del av ett konstverk! Jag har då aldrig hört något liknande! Vad får de lära sig där på Konst-facket egentligen? Samtidigt måste detta också betraktas som ett stort hån mot alla de fina konst-närer genom tiderna som givit oss målningar och skulp-turer att njuta av. (Själv är jag mycket förtjust i Carl Larsson och har ett fler-tal gånger besökt hans vackra Sundborn, då min hustru, Gun, och jag varit på husvagns-semester i Dalarna.)
Det är inte första gången Konst-facket är i blås-väder och det enda rätta nu, vore att byta ut hela ledningen och även se över lärar-kollegiet. Min miss-tanke är att många subversiva element från sexti-talet på något sätt över-vintrat i denna instutition och nu-förtiden sprider vidare sina irr-läror om installationer och s.k. performance arts. Lärarna bör givetvis, i första hand, vara goda målare/skulptörer, samt ha en god estetisk smak! På detta vis kan vi förhoppnings-vis få fram en generation målare som är goda porträttörer och förstår att av-bilda saker så som de ser ut i verkligheten!
//S-O
Det är inte första gången Konst-facket är i blås-väder och det enda rätta nu, vore att byta ut hela ledningen och även se över lärar-kollegiet. Min miss-tanke är att många subversiva element från sexti-talet på något sätt över-vintrat i denna instutition och nu-förtiden sprider vidare sina irr-läror om installationer och s.k. performance arts. Lärarna bör givetvis, i första hand, vara goda målare/skulptörer, samt ha en god estetisk smak! På detta vis kan vi förhoppnings-vis få fram en generation målare som är goda porträttörer och förstår att av-bilda saker så som de ser ut i verkligheten!
//S-O
Knark-propaganda
Jag brukar inte följa Debatt i SVT nuförtiden, sedan den vänster-extreme och ytterst subversive Josefsson tagit över programledar-skapet. I Sivert Öholm hade SVT en rutinerad och väl-artikulerad moderator. Det är en skam att han inte fick vara kvar!
Hursom-helst fastnade jag ikväll fram-för repriseringen av förra veckan av-snitt (jag brukar vanligt-vis se "Det Gröna Östergötland" vid denna tid, men Kanal Lokal har tydligen försvunnit för gott!) och hamnade mitt i en debatt om droger och "konstnärs-skap". På de drog-liberalas sida fanns en pojk-spoling, inte mycket äldre än tjugo, som på-stod sig vara musik-artist och lystrade till namnet Kerup(?).
Uppen-barligt påverkad av något pre-parat sjöng han drogernas lov och var upp-rörd över att han nästan blivit gripen i samband med en musik-gala. Det är ju SJÄLVKLART att ordnings-makten skall lagföra alla dessa narkomaner, vare sig de är s.k. artister eller bara vanliga knarkare! Om det varit direkt-sändning hade jag direkt ringt narkotika-polisen och bett dem gripa honom! Även några konst-studerande flick-snärtor talade om drogernas betydelse för "kreativiteten" och de konst-närligas själsliga lidanden. BAH! säger jag - lite vanligt hårt kropps-arbete skulle göra susen för dessa miss-anpassade individer.
Det är uppen-bart, inte minst med tanke på vilken tal-tid dessa flummare fick, att Josefsson själv är drog-liberal. Detta hade aldrig hänt under Siverts ledning! Åter-insätt honom genast som ledare av programmet!
//S-O
Kanal Lokal
I torsdags slog jag mig som vanligt ned i fåtöljen för att avnjuta ett avsnitt av Minnenas Östergötland på Kanal Lokal Östergötland. (Denna program-punkt är en av mina absoluta favoriter. Här visas all-sköns film om Östergötland, händelser och före-teelser som utspelade sig förr helt enkelt. Bl.a. har man visat första-maj-paraderna i Motala på 70-talet, en film om smeden i Kinda och skol-filmer om Skänninge, Vadstena och Finspång.)
När jag knappade in kanalen fanns ingen bild. Efter att ha ryckt lite i sladdarna och startat om blev resultatet detsamma. Jag ringde min dotter-dotter Nathalie för att få hjälp och döm om min förvåning då hon meddelade att kanalen har lagts ned!
Tydligen beror det på det dåliga ekonomiska klimatet. Kanalen är ju beroende av reklam-intäkter. Det är fruktansvärt att detta ska drabba oss, fram-för allt äldre, östgötar! Vi blir utan många trevliga program p.g.a. detta; Det gröna Östergötland, Veckans Veteran, Hjärn-verket, Minnenas Östergötland m.fl.
Kommun, län och lands-ting: ta ert ansvar och gå in ekonomiskt och stötta Kanal Lokal! Vi är många, speciellt äldre, som kommit att upp-skatta denna lokalt förankrade eter-mediainstitution!
//S-O
När jag knappade in kanalen fanns ingen bild. Efter att ha ryckt lite i sladdarna och startat om blev resultatet detsamma. Jag ringde min dotter-dotter Nathalie för att få hjälp och döm om min förvåning då hon meddelade att kanalen har lagts ned!
Tydligen beror det på det dåliga ekonomiska klimatet. Kanalen är ju beroende av reklam-intäkter. Det är fruktansvärt att detta ska drabba oss, fram-för allt äldre, östgötar! Vi blir utan många trevliga program p.g.a. detta; Det gröna Östergötland, Veckans Veteran, Hjärn-verket, Minnenas Östergötland m.fl.
Kommun, län och lands-ting: ta ert ansvar och gå in ekonomiskt och stötta Kanal Lokal! Vi är många, speciellt äldre, som kommit att upp-skatta denna lokalt förankrade eter-mediainstitution!
//S-O
En svensk tiger?
Äntligen tycks regeringen ha vaknat vad gäller för-fallet av det svenska försvaret. Åter-igen är det hr. Björklund som tar bladet från munnen och säger det vi alla har tänkt de senaste femton åren. Det krävdes tydligen en rätt-fram militär för att föra upp frågan på bordet!
Man får hoppas att den allmänna värn-plikten också åter-införs. Som det är nu får ju inte ens våra lämpligaste gossar en chans att lära sig strida! Genom att låta alla göra värn-plikten skulle vi också göra stora samhälls-vinster genom att strama upp och göra riktiga män av det stora antal ungdomar som lider av kriminell belastning, allmän slö-het och könslig för-virring! Det vore också på sin plats att upp-rusta Lotta kåren och låta de flickor som vill hjälpa till i försvaret ingå där, istället för att som nu, ut-göra en distraktion för de in-kallade gossarna!
Man får hoppas att den allmänna värn-plikten också åter-införs. Som det är nu får ju inte ens våra lämpligaste gossar en chans att lära sig strida! Genom att låta alla göra värn-plikten skulle vi också göra stora samhälls-vinster genom att strama upp och göra riktiga män av det stora antal ungdomar som lider av kriminell belastning, allmän slö-het och könslig för-virring! Det vore också på sin plats att upp-rusta Lotta kåren och låta de flickor som vill hjälpa till i försvaret ingå där, istället för att som nu, ut-göra en distraktion för de in-kallade gossarna!
Borta-varo
Jag har fått många e-poster den senaste veckan, som undrar var jag håller hus och om jag slutat dela med mig av mina tankar och åsikter. Saken är sådan att jag drabbats av influensan. Min födelse-dag firdes hos min dotter Britt-Mari i Mantorp, vilket blev en riktigt trevlig till-ställning. Dock befann sig där ett fler-tal små-barn. Någon av dessa måste varit infekterade, då de alla var snoriga och hostade ymnigt. Trots att jag försökte undvika de små, måste de ha smittat mig!
Ett par dagar efter födelsedags-festen vaknade jag med huvud-värk och feber. Jag kontaktade genast min hus-läkare, dr. Stephansson och bokade tid för under-sökning. Han fann efter veder-börliga prover att det mycket riktigt rörde sig om influensa. Några direkta medikamenter kunde han inte erbjuda. Influensa-pulver är tydligen icke gång-bart längre (vilket jag finner förvånande, då jag vill minnas att det florerade olika pulver på 40- och 50-talen som hade god effekt vid liknande symptom.) Dock ordinerades jag Albyl (mot värk och feber) samt Otrivin Comp (mot snuva).
Nu tycks det värsta ha släppt och jag har t.o.m. tagit en kortare promenad i förmiddags, vilken kunde ha slutat riktigt illa, då snö-röjningen i vår bostads-förening är under all kritik... Jag har klagat hos styrelsen och lovar uppdatera er läsare så snart nå
Ett par dagar efter födelsedags-festen vaknade jag med huvud-värk och feber. Jag kontaktade genast min hus-läkare, dr. Stephansson och bokade tid för under-sökning. Han fann efter veder-börliga prover att det mycket riktigt rörde sig om influensa. Några direkta medikamenter kunde han inte erbjuda. Influensa-pulver är tydligen icke gång-bart längre (vilket jag finner förvånande, då jag vill minnas att det florerade olika pulver på 40- och 50-talen som hade god effekt vid liknande symptom.) Dock ordinerades jag Albyl (mot värk och feber) samt Otrivin Comp (mot snuva).
Nu tycks det värsta ha släppt och jag har t.o.m. tagit en kortare promenad i förmiddags, vilken kunde ha slutat riktigt illa, då snö-röjningen i vår bostads-förening är under all kritik... Jag har klagat hos styrelsen och lovar uppdatera er läsare så snart nå
Skid-sjuka
Det har varit mycket skriverier om skid-landslagets krasslighet å sistone. Kalla, Olofsson och Ferry, alla är de snuviga och måste ställa in viktiga tävlingar. Man undrar så smått vadpå detta kan bero! Jag tror det har med det myckna resandet att göra. Att fara och flänga över jord-klotet leder ju tvek-löst till att man ådrar sig alla möjliga bakterier och i fjärran kulturer finns ju inte samma renlig-het som vi har här hemma. Själva flygandet i sig bidrar säkert också, då det är dragigt på planen och bakterier forslas runt i fläktarna. Man kan också spekulera i huru-vida dagens atleter är av samma virke som går-dagens? Visst hade vi blivit förvånade om Mora-Nisse, Assar Rönnlund eller för den delen Gunde Svahn hade ställt in en tävling p.g.a. snuva?
//S-O
//S-O
Terror i Svedala
Nyårs-aftonen firade jag och min hustru, Gun, på tu-man-hand i lägenheten. (Egentligen skulle vi firat med min gamle barndoms-kamrat Gunnar Karlsson och hans "nya", men de blev tydligen svårt förkylda.)
När man är så gammal som jag är nyår inget märk-värdigt direkt, men lite mysigt försökte vi i alla fall göra det, Gun och jag. 17.30 intog vi för-rätten; toast skagen med mousserande vin, sedan följde huvud-rätt (helstekt fläskfilé med ananas och potatis-gratäng) och efter-rätt (ungs-värmda päron med smält After-Eight). Till detta drack vi ett gott spanskt rioja, samt lite sherry till kaffet. Sedan för-flöt kvällen fram-för TV:n med bl.a. Grevinnan och betjänten samtFalkenbergs-revyn (roligaste revyn sedan Poppe!).
Vid 12-slaget gick vi ut på balkongen för att bevittna fyrverkerierna. Jag tänkte samtidigt passa på att ta några kort på de-samma med min nya digitala kamera. Precis som jag står och skall fotografera en raket, smäller det till uppe på balkongen. Det är någon ill-dådare som har skjutit en raket mot oss! Jag blev så per-plex att jag tappade kameran (vi bor på fjärde våningen!). Genast rusade jag ner för att få tag i personen, men givet-vis hade de flytt fältet när jag kommit ner. Sedan fick jag leta en bra stund för att hitta kameran, men återfann den till slut på toppen av en snö-hög. Åter-kommen till lägenheten ringde jag och gjorde en polis-anmälan för allmän-farlig vårdslös-het (jag hade hellre velat ha det till dråp-försök, alternativt försök till grov miss-handel, men det gick tydligen inte enligt konstapeln).
Detta var ju ett snöpligt slut på en annars lugn och trevlig kväll, men det verkar i alla fall som att kameran har klarat sig o-skadd!
//S-O
När man är så gammal som jag är nyår inget märk-värdigt direkt, men lite mysigt försökte vi i alla fall göra det, Gun och jag. 17.30 intog vi för-rätten; toast skagen med mousserande vin, sedan följde huvud-rätt (helstekt fläskfilé med ananas och potatis-gratäng) och efter-rätt (ungs-värmda päron med smält After-Eight). Till detta drack vi ett gott spanskt rioja, samt lite sherry till kaffet. Sedan för-flöt kvällen fram-för TV:n med bl.a. Grevinnan och betjänten samtFalkenbergs-revyn (roligaste revyn sedan Poppe!).
Vid 12-slaget gick vi ut på balkongen för att bevittna fyrverkerierna. Jag tänkte samtidigt passa på att ta några kort på de-samma med min nya digitala kamera. Precis som jag står och skall fotografera en raket, smäller det till uppe på balkongen. Det är någon ill-dådare som har skjutit en raket mot oss! Jag blev så per-plex att jag tappade kameran (vi bor på fjärde våningen!). Genast rusade jag ner för att få tag i personen, men givet-vis hade de flytt fältet när jag kommit ner. Sedan fick jag leta en bra stund för att hitta kameran, men återfann den till slut på toppen av en snö-hög. Åter-kommen till lägenheten ringde jag och gjorde en polis-anmälan för allmän-farlig vårdslös-het (jag hade hellre velat ha det till dråp-försök, alternativt försök till grov miss-handel, men det gick tydligen inte enligt konstapeln).
Detta var ju ett snöpligt slut på en annars lugn och trevlig kväll, men det verkar i alla fall som att kameran har klarat sig o-skadd!
//S-O
Jag önskar...
Gott nytt till alla er läsare där ute i nätet! Såhär i början av ett nytt år ligger det nära till-hands med reflektioner kring det som varit och det som komma skall.
I denna bloggning vill jag dela med mig av några av mina visioner och önskningar kring det nya året.
Jag önskar...
1) att Riks-banken lämnar 50-öringen ifred och fokuserar på den finansiella krisen.
2) att Alliansens före-dömliga skatte-sänkningar börjar gälla även oss pensionärer.
3) att SVT tar sitt förnuft till-fånga och åter-inför Trafik-magasinet i Tablån. Åter-upprättelse också för Carl-Ingemar Perstad, som enligt min mening, är en av de främsta program-ledare detta land skådat på senare år. Trafik-magasinet står för konsument-upplysning av yppersta klass. (Tack vare deras test av Skoda på 70-talet, undvek jag att skaffa en dylik.)
4) att ordningen åter-ställes i våra läro-verk, medelst disciplin, betyg i upp-förande, mer gymnatik och geografi, skol-uniform, spearata goss- och flick-klasser fr.o.m. åk 4, samt ett antal andra åt-gärder.
5) att kommunen saltar, eller åtminstone grusar alla promenad-vägar så fort tempraturen når +/-0*C.
6) att bostads-rättsföreningen tätar fönstren i huset. Det är allom väl-bekant att drag inte är hälso-samt, speciellt inte för oss äldre.
7) att smällande av smällare total-förbjuds för privat-personer (se nästa bloggning!). Låt kommunen an-ordna ett fyrverkeri på nyår, sponsrat av närings-livet (vem vill se sina skatte-pengar gå upp i rök på detta vis?), så kan de som är intresserade av pyro-teknik bevittna detta spektakel, istället för att springa runt och skjuta som om det var upp-lopp.
//S-O
Minnenas television
På jul-dagen hamnade jag fram-för TV:n då övriga familjen var på lång-promenad. (Jag har känt av ischiasen på sistone, förmodligen för att jag legat i drag. Jag har kontaktat bostads-rätts-föreningen om att täta våra fönster, men hittills utan resultat!) Till min glädje visade Minnenas Television två hög-kvalitativa program. Dels Mosebacke Monarki, vilket trots ett flertal tramsiga inslag håller relativt hög kvalitet enligt min mening. Dessutom hade man den goda smaken att visa Gideon Wahlbergs klassiska folk-lustspel Söderkåkar. I sanning hög-kvalitativ underhållning. Något av det bästa den "röda kanalen" (TV2) fram-bringade under 1970-talet, enligt min mening.
Efter detta följde Konungens jul-tal, vilket jag fann mycket inspirerande. Hans Majestät tog på ett förtjänstfullt sätt upp svåra ämnen, såsom finans-krisen som miljön och inspirerade oss under-såtar att tänka positivt och att hålla samman. Ett mycket gott initiativ av TV 1 att visa detta jul-tal, som tidigare endast kunde höras via radio.
//S-O
Efter detta följde Konungens jul-tal, vilket jag fann mycket inspirerande. Hans Majestät tog på ett förtjänstfullt sätt upp svåra ämnen, såsom finans-krisen som miljön och inspirerade oss under-såtar att tänka positivt och att hålla samman. Ett mycket gott initiativ av TV 1 att visa detta jul-tal, som tidigare endast kunde höras via radio.
//S-O
Jul-firande
Årets jul firade vi, jag och min hustru, Gun, hos vår äldste son, Staffan som bor i ett mindre sam-hälle strax norr om Örebro. Kött-varorna på jul-bordet var förstås av första kvalitét, då Staffan (som arbetar som styck-mästare på Lithells) gick ut klassen som kurs-etta. Hans hustru Lucky, som ur-sprungligen kommer från Thailand, bidrog med diverse exotiska rätter, vilka jag själv inte smakade, med tanke på min känsliga mage. Dessutom tycker jag att det klassiska svenska jul-bordet är fullt till-räckligt. (Doppe-spad, sylta, grön-kål, revbens-spjäll, gubb-röra, Janssons frestelse och sill är enligt min mening de viktigaste ingredienserna för ett lyckat jul-bord.)
I jul-klapp fick jag en digital kamera, som mina barn-barn köpte när familjen var i Thailand på höst-lovet. Den verkar fin, men har väldigt små knappar. Jag hoppas kunna lära mig handha den inom det snaraste och kanske publicera en och annan bild här på Bloggen.
Jul-aftonen avslutades traditions-enligt med midnatts-mässa. Till min glädje följde även Staffans fru med, trots att hon är muslim.
God fortsättning till er alla!
//S-O
Rädda 50-öringen!
Riks-bankens senaste påfund är att av-skaffa 50-öringen. Jag tycker att de borde ägna sig åt att stävja den ekonomiska krisen istället för att hålla på med små-mynt!
Förvisso kan jag till-stå att 50-öringen inte längre duger mycket till, vare sig i parkerings-automater eller i stationernas förvarings-skåp . Tydligen anser man att detta är nog för att låta detta gyllene mynt gå samma öde till mötes som senast 5- och 25-öringarna gjorde.
Icke desto mindre skulle ett avskaffande av 50-öringen kunna få negativ ekonomisk betydelse för oss konsumenter, inte minst för pensionärerna, den nu-förtiden hårdast beskattade befolknings-gruppen. Öres-avrundningen kommer med all säker-het slå mot konsumnterna. Det gamla talesättet "många bäckar små" blir här aktuellt. (Detta var ju precis vad som hände 1985 då 5- och 25-öringarna försvann!).
Avskaffandet av 50-öringen, mitt i en ekonomisk kris som denna, utan några som helst planer på kompensation till ut-satta grupper är något som måste bekämpas!
//S-O
Förvisso kan jag till-stå att 50-öringen inte längre duger mycket till, vare sig i parkerings-automater eller i stationernas förvarings-skåp . Tydligen anser man att detta är nog för att låta detta gyllene mynt gå samma öde till mötes som senast 5- och 25-öringarna gjorde.
Icke desto mindre skulle ett avskaffande av 50-öringen kunna få negativ ekonomisk betydelse för oss konsumenter, inte minst för pensionärerna, den nu-förtiden hårdast beskattade befolknings-gruppen. Öres-avrundningen kommer med all säker-het slå mot konsumnterna. Det gamla talesättet "många bäckar små" blir här aktuellt. (Detta var ju precis vad som hände 1985 då 5- och 25-öringarna försvann!).
Avskaffandet av 50-öringen, mitt i en ekonomisk kris som denna, utan några som helst planer på kompensation till ut-satta grupper är något som måste bekämpas!
//S-O
Det kroppsliga för-fallet
Det talas mer och mer i medierna om "soff-potatisar" och "fett-bomben" som står i begrepp att brisera. Skådar man väster-ut så väger tydligen amerikanarna tiotals kilogram mer nu-förtiden än på sjutti-talet. I Sverige överger vi den sunda, traditionella husmans-kosten med sitt goda närings-värde och fina råvaror, för skräp-mat, av utrikiskt ursprung.
(Själv förstod jag redan på sjuttio-talet vart det barkade hän, då jag besökte en av de första pizzeriorna och serverades en fettdrypande an-rättning av skinka, bröd och ost. Jag har hållt mig från dylika inrättningar sedan dess!)
Orsaken till vår dåliga mat-hållning är förstås mång-bottnad och får sökas såväl i kvinnans flykt från hemmet, som allmän lat-het och ett överdrivet industriellt tänkande inom mat-industrin. Myndigheterna verkar stå hand-fallna inför detta annalkande hot mot vår personliga hälsa och samhälls-ekonomin. Jag tror dock att vi med några enkla manövrer skulle kunna råda bot på problemet!
1) Mer gymnastik i skolan. Björklund är för-visso inne på detta spår, men jag tror att än hårdare tag krävs. Börja skol-dagen med en timmes väl-görande grupp-gymnastik. Det finns väl beprövade övningar ända sedan P-H Lings tid. Tyvärr har de fallit i skym-undan sedan de s.k. gymen tog över. Sunda rörelser och frisk luft gör hursom-helst susen!
2) Höj momsen på snabb-mat och halv-fabrikat till c:a 70%
3) Lär ut sund mat-lagning i skolan. Här skulle pensionerade hemma-fruar kunna vara en tillgång! Utse ett tjugo-tal "national-rätter", vilka alla skall kunna laga för att få slut-betyg (ex. vis kål-dolmar, snickar-låda, strömming, palt och kött-soppa.
Med dessa tre enkla steg skulle vi komma en bra bit på vägen till ett sundare sam-hälle!
//S-O
(Själv förstod jag redan på sjuttio-talet vart det barkade hän, då jag besökte en av de första pizzeriorna och serverades en fettdrypande an-rättning av skinka, bröd och ost. Jag har hållt mig från dylika inrättningar sedan dess!)
Orsaken till vår dåliga mat-hållning är förstås mång-bottnad och får sökas såväl i kvinnans flykt från hemmet, som allmän lat-het och ett överdrivet industriellt tänkande inom mat-industrin. Myndigheterna verkar stå hand-fallna inför detta annalkande hot mot vår personliga hälsa och samhälls-ekonomin. Jag tror dock att vi med några enkla manövrer skulle kunna råda bot på problemet!
1) Mer gymnastik i skolan. Björklund är för-visso inne på detta spår, men jag tror att än hårdare tag krävs. Börja skol-dagen med en timmes väl-görande grupp-gymnastik. Det finns väl beprövade övningar ända sedan P-H Lings tid. Tyvärr har de fallit i skym-undan sedan de s.k. gymen tog över. Sunda rörelser och frisk luft gör hursom-helst susen!
2) Höj momsen på snabb-mat och halv-fabrikat till c:a 70%
3) Lär ut sund mat-lagning i skolan. Här skulle pensionerade hemma-fruar kunna vara en tillgång! Utse ett tjugo-tal "national-rätter", vilka alla skall kunna laga för att få slut-betyg (ex. vis kål-dolmar, snickar-låda, strömming, palt och kött-soppa.
Med dessa tre enkla steg skulle vi komma en bra bit på vägen till ett sundare sam-hälle!
//S-O
Bad-byxor
Jag har tidigare ond-gjort mig över det o-hygieniska och o-smakliga i rådande kläd-mode, där byxan hänger och blottar de allra privataste delarna. Till min förfäran upptäckte jag vid mitt senaste besök i sim-hallen en annan av den moderna dressningens avarter. Ett par gossar sprang förbi mig på vägen ut i bassängen. Jag såg tydligt att de var alldeles torra i håret och således inte tagit vederbörlig dusch före badandet. Jag tog dem i örat (bildligt talat!) för tillrätta-visning och såg då till min förfäran att de bar långt uppdragna KALSONGER UNDER BADBYXORNA. Jag frågade givetvis skarpt varför de behållt underkläderna på och fick till slut ett svar i stil med att "det ska vara så nu". (En av mina dotter-döttrar bekräftade senare för mig att det är senaste mode att bära underkläder under badkläderna). Gossarna över-lämnade jag, under lama hot att bli polis-anmäld för miss-handel, till bad-vakten som under mitt överseende tillrätta-visade dem. Jag hoppas att jag slipper se något liknande i hallen igen!
//S-O
//S-O
Manlig Lucia
http://www.motalatidning.se/nyheter/artikel.asp?arkiv=1&id=68527&getday=2008-12-01
I en av länets tidningar stod denna artikel att läsa i måndags (man måste trycka på länkningen för att se artikeln). Det hela rör en skola i Motala, Södra skolan, där eleverna (i den sanna elev-demokrains anda!) röstat fram en gosse som Lucia. Som tur var satte rektorn stopp för det hela, men hon borde givetvis inte låtit detta gå så långt från början! Så här illa kan det gå om man låter ill-battingarna styra och ställa.
Man kan förvisso miss-tänka att det rör sig om ett oskyldigt(?) men ack så smak-löst skämt från den kandiderande goss-elevens sida. Det kan också, Gud förbjude, röra sig om en förvirrad, norm-lös yngling med dålig uppfostran. Om så är fallet tycker jag att lokal-tidningen borde ta sitt ansvar och inte skriva om saken. Inte minst för ynglingens familj och släktingars skull. Istället borde det sociala kopplas in. (Var tog förresten militär-skolan vägen? Den gjorde susen förr i tiden för denna typ av förvirring.)
Hursomhelst pågår nu i denna lokal-tidning en debatt där man PÅ ALLVAR debatterar lämpligheten i att ha en Lucia av manligt kön. Detta är ju full-komligt horribelt! Räcker det inte med dam-fotbollslag på elit-nivå och herrar som åker konst-åkning? Ska vi ha kvinnliga tomtar och manliga prinsessor också? Någonstans måste man ju dra en förnufts-gräns; låt män vara män och kvinnor kvinnor.
Det är av yttersta vikt att föräldra-generationen visar sina barn sunda, traditonella köns-värderingar, så vi slipper läsa om slikt i tidningarna! (Jag minns själv en episod när min son, Staffan, var runt fem år. Jag passade honom en kväll när min hustru, Gun, var på väven. Han smög upp på övervåningen och kom efter ett tag ned, iklädd min hustrus byst-hållare. Det blev mycket gråt och tanda-gnisslan den kvällen för Staffans del, men jag lovar att han aldrig gjort om något dylikt sedan dess. Nu är han gift och har tre barn! Vem vet vad som hade hänt om jag inte satt gränser redan från början.)
Förstör inte vår fina, svenska Lucia-tradition som glädjer och värmer oss i vinter-mörkret. Låt Lucia vara en Lucia och inte en ...Lucifer.
//S-O
I en av länets tidningar stod denna artikel att läsa i måndags (man måste trycka på länkningen för att se artikeln). Det hela rör en skola i Motala, Södra skolan, där eleverna (i den sanna elev-demokrains anda!) röstat fram en gosse som Lucia. Som tur var satte rektorn stopp för det hela, men hon borde givetvis inte låtit detta gå så långt från början! Så här illa kan det gå om man låter ill-battingarna styra och ställa.
Man kan förvisso miss-tänka att det rör sig om ett oskyldigt(?) men ack så smak-löst skämt från den kandiderande goss-elevens sida. Det kan också, Gud förbjude, röra sig om en förvirrad, norm-lös yngling med dålig uppfostran. Om så är fallet tycker jag att lokal-tidningen borde ta sitt ansvar och inte skriva om saken. Inte minst för ynglingens familj och släktingars skull. Istället borde det sociala kopplas in. (Var tog förresten militär-skolan vägen? Den gjorde susen förr i tiden för denna typ av förvirring.)
Hursomhelst pågår nu i denna lokal-tidning en debatt där man PÅ ALLVAR debatterar lämpligheten i att ha en Lucia av manligt kön. Detta är ju full-komligt horribelt! Räcker det inte med dam-fotbollslag på elit-nivå och herrar som åker konst-åkning? Ska vi ha kvinnliga tomtar och manliga prinsessor också? Någonstans måste man ju dra en förnufts-gräns; låt män vara män och kvinnor kvinnor.
Det är av yttersta vikt att föräldra-generationen visar sina barn sunda, traditonella köns-värderingar, så vi slipper läsa om slikt i tidningarna! (Jag minns själv en episod när min son, Staffan, var runt fem år. Jag passade honom en kväll när min hustru, Gun, var på väven. Han smög upp på övervåningen och kom efter ett tag ned, iklädd min hustrus byst-hållare. Det blev mycket gråt och tanda-gnisslan den kvällen för Staffans del, men jag lovar att han aldrig gjort om något dylikt sedan dess. Nu är han gift och har tre barn! Vem vet vad som hade hänt om jag inte satt gränser redan från början.)
Förstör inte vår fina, svenska Lucia-tradition som glädjer och värmer oss i vinter-mörkret. Låt Lucia vara en Lucia och inte en ...Lucifer.
//S-O
Vinter-tid
Så har då den första snön fallit. Denna tid medför ökade risker, speciellt för oss äldre, det sandas dåligt i kommunen och ingen verkar vilja ta ansvar för de is-tappar som bildas och ned-faller vid tö-väder.
Jag väntar också med spänning på den första rapporten om att kommunens snöröjnings-budget överskridits. Detta brukar hända kring mitten av December.
/Sven-Ove
Jag väntar också med spänning på den första rapporten om att kommunens snöröjnings-budget överskridits. Detta brukar hända kring mitten av December.
/Sven-Ove
Sjöslag i bad-huset
En gång i veckan, vanligt-vis tisdagar, besöker jag, på min hus-läkares, dr Stefansson, inrådan den kommunala sim-hallen. Jag finner simning vara en utsökt motions- och rekreationsform, men besöken vid sim-hallen kan tyvärr inte sägas vara helt besvärs-fria.
Det verkar som övriga besökande, speciellt damer i min egen ålder, totalt ignorerar de tydliga och själv-klara ordnings-regler som finns vid motions-simning. Det simmas åt höger och vänster och ingen hänsyn tas när man håller ett snabbare tempo än framför-varande och vill simma om. De flesta av "tanterna" verkar betrakta det hela som ett kaffe-rep och simmar runt och skvallrar med varandra. Vill de ägna sig år slikt så anser jag att det gör sig bäst i bastun efteråt. Själva bassängen bör vara för-behållen oss som faktiskt vill motionera! Jag har vi ett flertal till-fällen gjort bad-vakterna uppmärksamma på problemet, men de verkar inte vilja ta tag i det. Det är synd att en annars så fin in-rättning skall dras med problem av detta slag.
Ett annat problem är när ungdomarna tar över hallen. Då hoppas, gapas och plaskas det. Ofta springer de dessutom i bassängen utan att först ha tagit en veder-börlig dusch. (Jag har råkat ut för dessa några gånger, men numer har jag lärt mig deras tider och kan på så vis undvika dem.) Ofta finns en gymnastik-lärare när-varande, men denna verkar inte föra någon respekt med sig och begagnar sig i princip aldrig av sin vissel-pipa. Ytterligare ett tecken på skolans bristande disciplin!
Mitt förslag är att man anställer bad-vakter från t.ex. ABAB, Securitas, eller andra företag där man är van att handskas med miss-anpassade individer. Ett alternativ kan vara fri-ställda militärer, vilka det torde finnas gott om i denna tid av total ned-rustning. Då skulle veder-börlig ordning snabbt kunna åter-upprättas.
/Sven-Ove
Det verkar som övriga besökande, speciellt damer i min egen ålder, totalt ignorerar de tydliga och själv-klara ordnings-regler som finns vid motions-simning. Det simmas åt höger och vänster och ingen hänsyn tas när man håller ett snabbare tempo än framför-varande och vill simma om. De flesta av "tanterna" verkar betrakta det hela som ett kaffe-rep och simmar runt och skvallrar med varandra. Vill de ägna sig år slikt så anser jag att det gör sig bäst i bastun efteråt. Själva bassängen bör vara för-behållen oss som faktiskt vill motionera! Jag har vi ett flertal till-fällen gjort bad-vakterna uppmärksamma på problemet, men de verkar inte vilja ta tag i det. Det är synd att en annars så fin in-rättning skall dras med problem av detta slag.
Ett annat problem är när ungdomarna tar över hallen. Då hoppas, gapas och plaskas det. Ofta springer de dessutom i bassängen utan att först ha tagit en veder-börlig dusch. (Jag har råkat ut för dessa några gånger, men numer har jag lärt mig deras tider och kan på så vis undvika dem.) Ofta finns en gymnastik-lärare när-varande, men denna verkar inte föra någon respekt med sig och begagnar sig i princip aldrig av sin vissel-pipa. Ytterligare ett tecken på skolans bristande disciplin!
Mitt förslag är att man anställer bad-vakter från t.ex. ABAB, Securitas, eller andra företag där man är van att handskas med miss-anpassade individer. Ett alternativ kan vara fri-ställda militärer, vilka det torde finnas gott om i denna tid av total ned-rustning. Då skulle veder-börlig ordning snabbt kunna åter-upprättas.
/Sven-Ove
Otillräckliga geografi-kunskaper
SVT:s nya frågesport-program "Vem vet mest" erbjuder god och allmän-bildande underhållining enligt min mening. Speciellt välkommet är programmet med tanke på att TV4 sedan en tid slutat sända Jeopardy. (Det är förstås inte i klass med "Super-svarana", men sådan TV görs inte längre!)
I programledaren Rickard Olsson har SVT gjort ett riktigt kap. Han är rapp och saklig och bevisade dessutom i säsongs-starten av "På Spåret" att han själv besitter en icke oäven allmän-bildng. De tävlande representerar på ett förtjänst-fullt sätt hela ålders-skalan och man slipper den annars så vanligt förekommande ungdoms-fixeringen i tele-visionen.
Vad som retar upp mig är dock de yngre tävlandes o-tillräckliga geografi-kunskaper. I förra veckan t.ex. var det ett ungt fruntimmer som trodde att Härnösand ligger i Medelpad och en lika-ledes ung man som inte hade en aning om att Åmål är Dalslands enda stad, utan svarade MORA! Horribelt!
Visst får denna o-kunskap skyllas på det allt mer förflackade skol-systemet med sin flum-pedagogik och elev-demokrati, men att dessa personer ens får ställa upp i dylika tävlingar är förvånansvärt. Sker det inga för-kontroller av de tävlande?
I programledaren Rickard Olsson har SVT gjort ett riktigt kap. Han är rapp och saklig och bevisade dessutom i säsongs-starten av "På Spåret" att han själv besitter en icke oäven allmän-bildng. De tävlande representerar på ett förtjänst-fullt sätt hela ålders-skalan och man slipper den annars så vanligt förekommande ungdoms-fixeringen i tele-visionen.
Vad som retar upp mig är dock de yngre tävlandes o-tillräckliga geografi-kunskaper. I förra veckan t.ex. var det ett ungt fruntimmer som trodde att Härnösand ligger i Medelpad och en lika-ledes ung man som inte hade en aning om att Åmål är Dalslands enda stad, utan svarade MORA! Horribelt!
Visst får denna o-kunskap skyllas på det allt mer förflackade skol-systemet med sin flum-pedagogik och elev-demokrati, men att dessa personer ens får ställa upp i dylika tävlingar är förvånansvärt. Sker det inga för-kontroller av de tävlande?
Dymo märk-maskiner
Redan 1963 köpte jag min första Dymo märk-maskin. En gedigen, blå pjäs i stål som följt mig genom åren. Under denna tid har jag märkt allt från mitt hem-arkiv och barnens krit-lådor till hel-ljus reglaget på bilen och post-lådan. En mer funktionell och lätt-hanterlig produkt är svår att finna!
För tio-talet år sedan kom jag via affärs-kontakter på jobbet över en hel kartong med röda och blå märk-band till ett mycket för-månligt pris, och denna laddning har räckt ända fram till för en månad sedan. Således begav jag mig till pappers-handeln för att inköpa nya band. Väl där stod en ung, fumlig yngling vid kassan, som aldrig verkade ha hört talas om Dymo-maskiner och än mindre märk-band. Efter att ha begärt att få tala med dennes över-ordnade löste sig dock situationen. Dock visade det sig att man INTE LÄNGRE SALU-FÖR MÄRK-BAND TILL DYMO-APPARATER! Föreståndaren visade en ny modell av digitalt snitt, men märkte min stigande irritation och begav sig ut på lagret för att leta efter riktiga märk-band. Det visade sig finnas en hel låda i gömmorna. Så långt allt väl, om det inte visat sig att han skulle ha 70 kr/st för banden. Fullkomligt orimligt!
Jag lämnade affären i vredes-mod och oförättat ärende. Tyvärr är detta numer stadens enda papper-handel och jag kommer hädan efter bege mig annorstädes för inköp av märk-band, karbon-papper o dyl. Det måste väl fort-farande finnas någon som säljer dessa varor till skäliga priser? Meddela mig i så fall via E-post eller i kommentarerna till detta forum! (Bredden bör vara 12-13 mm och färgen helst röd, vilket är mest lätt-läst.)
/Sve-Ove
För tio-talet år sedan kom jag via affärs-kontakter på jobbet över en hel kartong med röda och blå märk-band till ett mycket för-månligt pris, och denna laddning har räckt ända fram till för en månad sedan. Således begav jag mig till pappers-handeln för att inköpa nya band. Väl där stod en ung, fumlig yngling vid kassan, som aldrig verkade ha hört talas om Dymo-maskiner och än mindre märk-band. Efter att ha begärt att få tala med dennes över-ordnade löste sig dock situationen. Dock visade det sig att man INTE LÄNGRE SALU-FÖR MÄRK-BAND TILL DYMO-APPARATER! Föreståndaren visade en ny modell av digitalt snitt, men märkte min stigande irritation och begav sig ut på lagret för att leta efter riktiga märk-band. Det visade sig finnas en hel låda i gömmorna. Så långt allt väl, om det inte visat sig att han skulle ha 70 kr/st för banden. Fullkomligt orimligt!
Jag lämnade affären i vredes-mod och oförättat ärende. Tyvärr är detta numer stadens enda papper-handel och jag kommer hädan efter bege mig annorstädes för inköp av märk-band, karbon-papper o dyl. Det måste väl fort-farande finnas någon som säljer dessa varor till skäliga priser? Meddela mig i så fall via E-post eller i kommentarerna till detta forum! (Bredden bör vara 12-13 mm och färgen helst röd, vilket är mest lätt-läst.)
/Sve-Ove
